Vad göra?

Jag har ju som sagt varit på två jobbintervjuer i veckan. Båda meddelade att de skulle höra av sig tidigast nästa vecka. Jag hade ju den första på måndag till jobbet i Holmsund och på onsdagen var jag på intervjun till stan. Våra underbara grannar ställde upp som barnvakt på onsdagen för Adam, Mysan var ju på förskolan. Intervju på onsdagen var kl 10.30 och när jag går ut från intervjun och jag sätter på mobilen igen har jag fått ett röstmeddelande från chefen i Holmsund som vill att jag ska ringa upp. Jag ringer upp henne när jag kommit hem och tänker att det är något de missat eller ytterliga info de vill ha från mig eftersom de sagt att de hade intervjuer bokade nästa måndag. Jag får tag i henne och hon berättar att de fick en väldigt bra känsla efter att ha träffat mig så de vill erbjuda mig ett av vikariaten, i utredningsgruppen (det var den jag helst ville ha!). Jag blev totalt paff och kunde inte säga något förrutom att jag blev jätteglad. Hon sa åt mig att fundera i några dagar och sedan höra av mig. Jag blev verkligen jätteglad! Det har inte varit ute några vik knappt alls inom soc på flera år och så dyker det uppjobb som jag blir erbjuden!! Men så ska vi ju komma ihåg att jag även har varit på intervju för vik på soc i stan... Vad ska jag göra??!! Bussen till Holmsund tar ca 30 min från stan, så det blir ju lite pendling. Kanska har man dock större chans att bli kvar där ute än i stan.... OM man ens har en chans att få en av vikariaten som är i stan... Och blir jag erbjuden vik.et i stan som bara räcker september ut och de i Holmsund erbjuder mig året ut.... Först kommer inget på flera år och sedan ska man bli kräsen? VAD SKA JAG GÖRA??!!

Röding

När vi åkte till Östersund hade vi med oss Henkes föräldrar och jag, Henke och hans pappa Torbjörn åkte till Landösjön på lördagen och fiskade. Det var trögt och det verkade som att ingen fick någon fisk. Vi kände inget på några timmar och sedan gick vi upp och satte oss i lä vid skogskanten och fikade. Vi kände oss inte klara så vi gick ner ett tag till på isen efter fikat. Jag var i valet och kvalet om jag skulle gå ner på isen där det blåste eller om jag skulle sitta kvar och njuta av solen vid träden där det inte blåste lika mycket. Men jag gick ner jag med och det var väl tur det! För rätt som det var kände jag att det hugg till i linan. Jag började dra upp linan med händerna men blev sedan osäker om det var något på men så ryckte det till igen så jag drog upp resten av linan. Jag ser fisken komma upp ur hålet men så helt plöstligt lossnar kroken. "Neeej, jag tappade fisken!" hinner jag tänka innan jag inser att jag fortfarande tittar på fisken som nu inte kan ta sig ner i hålet igen. Först tänker jag att jag ska ta upp den med händerna innan jag tar förnuftet till fånga och skriker "Kroken!!" Torbjörn kommer med huggkroken och jag lugnar ner mig och tar det lugnt och försiktigt och lyckas kroka fast huggkroken i gälen och kan dra upp fisken!! Fantastiskt roligt!

900 gram vägde min fantastiskt fina fisk! Jag har då aldrig fångat en fisk i den storleken förut!

Efter att Torbjörn hjälp mig så gick han tillbaka till sitt hål och ganska snart högg det till i hans lina! Hans fisk vägde 1,6 kg!! Han hade lugnet när han drog upp den och det var tur för han var tvungen att passa in den i hålet för att få upp den, den tog i isen några gånger innan han kunde dra upp den!

Det var otroligt roligt att få dessa fiskar, det var dock tyvärr de enda vi fick trots att Henke åkte en gång själv mitt i veckan och sedan åkte jag, Henke och Sofia den andra helgen. Men dessa två fiskar fick vi i alla fall!

Händer mycket när man är borta

Utvecklingen går frammåt när man är borta. Vi har ju varit i Östersund, eller stugan som ligger utanför, i 10 dagar och då ser man att barnen utvecklats. Mysan visade mormor att hon kan höger och vänster hand! Och sedan satt hon och ritade och vips hade hon ritat sin första huvundfoting. Hon gillar att rita men hon färglägger helst eller så brukar hon rita av sin hand. Men nu kom första gubben och hon avancerade snabbt. Snabbt flyttade sig näsan och ögonen ovanför kroppen och hon ritade även spindlar med flera ben samt en flygmyra med vingar och ben!

De första bilderna! Han har tom fått hår!

Här är en spindel och en snögubbe!

jobbintervju

Nu verkar Umeå kommun har släppt på anställningsstoppet för nu har det varit ute tjänster. De hade en tjänst som soc.sekr i Holmsund/obbola som ligger 15 km från stan, en som soc.sekr för ensamkommande flyktingbarn samt tre (!) tjänster som soc.sekr i ungdomsgruppen!! Jag hade inte tänkt börja jobba redan då lilleman just blivit 7 månader men dessa chanser kommer inte ofta så jag sökte jobben. Och hör och häpna, jag blir kallad på intervju för alla jobben!! iofs så blir det bara två intervjuer eftersom jobben med ensamkommande flytingar och jobbet med ungdomar ligger under samma chef. Dessa jobb är mitt i stan och jag skulle så så så gärna få börja jobba i ungdomsgruppen! Jag var på intervjun till Holmsund idag och då visade det sig att de nu söker två tjänster. Jag tror att det gick bra, jag kan i alla fall stå för det jag sagt och det är det viktiga sedan är det upp till dem att bestämma vem de vill ha. På onsdag ska jag på den andra och jag hoppas mest på den! Vi hade ju som sagt inte tänkt att jag skulle börja nu, de vill ju att man ska börja så fort man bara kan men Henke har nu pratat med jobbet att han vill vara pappaledig så om jag får någon av tjänsterna så hoppas vi att han får komma ifrån snabbt=) Han är i alla fall laddad för att vara hemma så nu håller vi tummarna!!

Mina älsklingar myser med varann=)

Jag hade varit upp och hämtat Mysans pyjamas ikväll och Henke var nere med barnen. När jag kommer ner så ser jag detta; Mysan har lagt sig på golvet för att mysa med lillebror. Jag blev alldeles tårögd då jag såg hur mysig hon är med honom och hur mysigt de har det tillsammans!

Poffen

Adam fick igår låna Mys "sittpoff" (=sittpuff) där han satt som en kung! My spelade massa instrument och drog igång en massa låtande bäbisleksaker så det var en riktig konsert. Hon gav Adam en marackas så han kunde vara med=)

Matar änder

När vi i måndags skulle upp på sjukhuset så att Adam skulle få en större storlek på skorna så åkte vi lite tidigare så att vi kunde passa på att mata änderna i dammen som vi ändå går förbi. My tycker att det är jätteroligt!

Vi hade lite väl många aktiviteter den dagen; matning av änder, Adam fick nya skor, öppna förskolan på kyrkan, Jenny och barnen kom hit och åt lunch och sedan åkte vi till tandläkaren då jag skulle på den årliga kollen. Trötta barn och en trött mamma på kvällen!

Mina tutte- och snuttebarn!

Vi försökte få my att sluta med tutten i julas men det gick dåligt så vi jobbar på det så nu har vi två tutte- och snuttebarn!

Majskrokar

Adam har nu börjat äta majskrokar vilket han tycker är gott, ibland är det dock fortfarande svårt att få in dem i munnen. Det händer att han håller en krok i handen och börjar tugga på handen istället=)

Mössfest

My for runt och lekte som vanligt en kväll hemma och hon klär ju gärna på sig och började ta fram alla sina mössor och så kom hon på den fina iden att vi alla skulle ha varsin av hennes mössor. Så hon hämtade och provade om de passade=)

Den jag fick ha var lite liten men visst är vi fina?!

Promenad

Efter lilla vasaloppet och My lekt i backen på förskolan ett tag så gick vi hem och åt lunch. Efter lunch träffade vi grannen Elin med dottern Maija som är 1 ½ år. Vi gick en promenad ner till strandpromenaden med målet att mata änder. Det var ju underbart väder med massa sol vilket innebar att snön på backen smälte. Jag hade A i vagn och M på bob, detta fungerade dåligt den dagen. Det fungerade bra med boben i slasket men det var svårt med vagnen då och där det gick bra med vagnen så var det asfalt och då gick det inte med boben. Men vi kämpade på och hade trevligt ändå. Vi tog oss ner till strandpromenaden efter en del plaskade i pölar men däremot hittade vi inga änder... Men vi hade ju fika med oss så vi fikade och My och Maija sprang och jagade varann och hoppade i pölar. Så det blev en bra dag ändå! På hemvägen ville Adam sitta och kika så han fick sitta längst bak i vagnen och Mysan ville sitta framför vilket hon fick. My la sig ner och Adam tog tag i hennes mössa som då for av när hon satte sig upp. Detta höll de på med och hade roligt hela vägen hem=)

Lilleman sitter själv

kortade stunder i alla fall, sedan viker han ihop sig och studerar fötterna ingående.

Mina älsklingar!

Lilla vasaloppet

Idag var det lilla vasaloppet på förskolan och My är ju egentligen ledig på fredagar men de barnen fick komma ändå om de ville och vara med tillsammans med föräldrarna. Och självklart ville vi vara med på detta! My tyckte att det var roligt att få åka skidor tillsammans med kompisarna. My och Bettan på väg till startlinjen.

Start! My hade nummer 36! Flera barn fick hjälp att komma igång då det var en liten backe upp vid starten och det var halt, men inte My hon skulle själv och visst gick det! Med lite tjurighet går allt.

MÅLGÅNG!! Hon åkte hela vägen själv med ett leende på läpparna och hade jätteroligt. Så roligt att hon ville åka en gång till så då gjorde vi det. När hon åka halva banen igen så ville hon klättra upp på snöberget med skidorna på. Jag sa att hon gärna fick klättra upp men utan skidor i så fall. "okej men ta av skidorna då". Hon är så rolig=)

Alla fick så klart medalj också!

Sen slappade hon lite i solen uppe på snöberget=)

Storasyster My

Adam har en underbar storasyster som gärna vill hjäla till. Här matar hon Adam med gröt som är en storfavorit=) My är otroligt mysig med honom och vill gärna att han ska vara med. Ibland på morgonen när jag och my går ner brukar jag låta honom ligga kvar vaken i sängen och sedan hämta honom och då frågar hon alltid, "ska inte lillebror med ner?" Om han är ledsen medan jag gör ordning mat så brukar jag kunna höra henne "lugn Adam, mamma gör mat. Du är inte ensam, jag är här!" Hon är gärna mysig med honom när vi inte ser för jag tror hon tycker att det är jobbigt att vi ger henne komplinger. Hon ger honom ibland pussar när vi lämnat rummet för man kan höra henne säga "hihi, fick du en puss på näsan/pannan".

Mysans gillar inte att han dreglar på saker eller biter på dem så hon brukar ge honom leksaker men så säger hon åt honom att inte dregla på sakerna, vilket inte direkt är lätt för honom att följa. Mysans snuttefilt är ju helig och den får inte många låna. Men så en morgon nu i veckan gav hon snutten till honom när han låg på soffan. Hon tog tag i den och var på väg att stoppa den i munnen. Jag sa åt henne att han var på väg att dregla på den men hon bara tittade på mig och sa "men mamma, han får det!"